Stucken

Hallåhallå! I lördags hade Erik inflyttningsfest i sin nya lägenhet i Malmö, den var väldigt fin och det var så högt i taket att om man kastade en boll rakt upp så var det inte säkert att den kom tillbaka ner igen. Och det var väldigt trevligt hela kvällen, en vakt kastade ut oss från McDonald's, under väldigt ovanliga omständigheter. Själv var jag för en gångs skull den nyktraste i sällskapet och hade därmed mått bäst av alla morgonen efter, om det inte varit för en jävla insekt.

Jag vaknade nämligen vid åtta på morgonen av att någon insekt bitit eller stuckit mig i nacken. Jag var yrvaken och hann inte reagera förrän insekten hunnit försvinna, jag visste inte vad det var för något. Tänkte att det förmodligen var en geting och jag är ju inte allergisk så det var bara att somna om. Icke sa nicke, så lätt skulle det förstås inte gå. Istället domnade fötterna bort. Jag låg där och tänkte att jag förmodligen fått en släng av hypokondri. Eller var det den där Svarta änkan och det här var slutet på mitt liv? Snart började händerna skaka, bli kokheta, och svullna, och det började klia över hela kroppen, jag slet nästan mitt hår när jag kliade mig tokig i huvudet, och benen blev blodiga efter en stund. Jag började ana oråd och gick in och väckte läkarstudent-Gugge i rummet intill, där han och Viktor tävlade i vem som kunde vara bakfullast. Gugge synade mig noga och la en diagnos, att det var ett getingstick och att jag fått min första allergiska reaktion. Som tur var hade han antihistamin-tabletter och kortison-sprutor i sin magiska väska. Efter ett par timmar försvann kliandet, yrseln, svulnaderna och således skriken, svordomarna och klösandet på Eriks nya väggar.










En geting är förresten gul. Gult är fult. Bara så du vet. Jäkla geting.
Nu ska jag inte köpa Expressen på resten av året.