Sagan blir verklighet

Jag satt och kollade på dålig dag-TV eftersom varit ledig idag, och zappade över till SVT en snabbis. Där stod en vuxen karl och grät över den glimt han hade fått av den kungliga prinsessan inför dennes dop. Han hade tagit ledigt och rest hundra mil för att få en skymt av det här spektaklet som utspelade sig idag. Jag har svårt att förstå monarki och hur ett modernt land som Sverige kan lägga miljarder på att underminera det annars så demokratiska samhället. Men även om jag sätter det åt sidan, och även om jag skulle tycka att det var okej att det här flickebarnet föds in i ett yrke där hon blir ekonomiskt oberoende men förlorar alla rättigheter att uttala personliga åsikter och blir en marionettdocka i en sagovärld som bevisligen saknar verklighetsförankring, så tycker jag inte att det är okej att en vuxen karl tar ut ledighet för att gå på ett dop åt en unge han inte känner. Den dagen jag får barn och de ska döpas vill jag inte ha några gråtande gubbar jag inte känner utanför kyrkan. Det hade bara känts fel.