Cykla lugnt

Jag ska inte tjata om min cykel, men... jag kan inte fatta att det är så bra som det faktiskt är!!! Det tog två minuter att cykla bort till Tobbe nyss, det är typ kortare tid än det tar att köra bil, plus att jag slapp betala parkeringsavgiften. Och ändå ser man så mycket mer av stan, man kan variera sina vägval beroende på vad man är på för humör eller på vad klockan är och på vädret. När jag gick i högstadiet kunde jag cykla och läsa tidningen samtidigt hela vägen från där nya polishuset är nu tills järnvägskorsningen efter posten. Än nöjer jag mig med att kolla sporten i mobilen och SMSa medan jag cyklar och det räcker gott nog.

Eftersom jag gärna skämmer ut mig på min blogg ska jag dela med mig av en liten anekdot. Det var just längs vägen mellan köpcentret Giraffen och början av Esplanaden, säkert tio år sedan, och jag hade ett ohyggligt gott självförtroende när det gällde cykeln! Så jag brukade köra den raksträckan och utmana mig själv att blunda medan jag cyklade rakt fram. I början klarade jag bara blinka en halvsekund men efterhand behärskade jag det längre och längre och när jag var i absolut toppform klarade sex-sju sekunder. En fin sommarkväll var jag på väg hem från södra sidan av järnvägen... Det var absolut lugnt ute i trafiken och jag tänkte försöka slå rekordet – genom att räkna till tio sekunder. Det skulle jag inte ha gjort. Innan jag ens hade hunnit räkna till fem hade jag cyklat rätt in i den häck som växer längs vägen. Jag slungades av cykeln och landade på andra sidan häcken. Ett cykelhjul hade kroknat ihop och mitt knä blödde något kopiöst, jag ångrade verkligen min lilla lek just då kan jag säga. Så jag ställde cykeln och gick hem med ett så haltande ben att det bara kan beskrivas såsom Stephen King beskrev en zombie i skräcknovellen "Jurtjyrkogården"; "it was dead... but it was alive too!". Det såret jag fick precis under knät, på det där perfekta stället där inget sår någonsin kan läka eftersom det är i konstant rörelse, det hade jag kvar i ett år. Förmodligen som en påminnelse att jag skulle ha ögonen öppna när jag cyklade i fortsättningen. Att jag vågade ta körkort med såna tvångstankar? :)