Biopepp

Ikväll ska vi på bio, och se filmen "crazy stupid love". Jag har redan tjuvsett början! Det är nämligen så att bion börjar 18.00 - precis när jag slutar jobbet. Det tar ungefär tio minuter in till stan från jobbet, plus ett snabbt klädbyte och att hitta parkeringsplats, jag är nog på plats i biosalongen vid tjugo över. Borde jag vara ledsen för det? Näpp, ser du, för Christian var ovanligt smart imorse, och laddade ner filmen. Och mellan att jag skjutsat Nalle och Jessica till dagis respektive jobbet (vem som åkte vart får du lista ut själv) och att jag själv började jobba vid nio fick jag en lucka där jag passade på att se de första tjugo minutrarna av filmen. Även om kvalitén på det jag såg imorse, som var filmad från femtio meter med en handhållen mobilkamera i mörker, konstant oskärpa och med holländsk undertext, så har jag ändå sett tillräckligt för att inte känna mig helt bortkommen när jag smiter in i biostaden. Jag är riktigt nöjd :) Dessutom verkar filmen riktigt bra :)! Weehoo!

Kurragömma i sitt eget hem

Hehe, frustrationen är stor! Jessica är inte hemma och jag skulle äntligen inviga mitt nya fotbollsspel, det skulle bli fantastiskt! Men det skulle inte vara enkelt visade det sig: först hittade jag inte xboxet. Jag letade överallt, som besatt! Till slut, efter en halvtimme hittade jag den under en kartong med kuddar på balkongen! Blev förstås hur nöjd som helst, kopplade in det i teven och satte i spelet... Då kom nästa problem: vart är fjärrkontrollen? Nu har jag letat en timme, jag kan inte förstå vart hon kan ha lagt dem, och inte får jag tag på henne heller :) Jag är så nära nu, men det är ändå så oerhört långt borta... Nån som kan nån magisk formel?

FIFA 12

Haha, alltså vad sjukt. Tobbe och jag tänkte vi skulle vara lite hardcore och hänga på låset till MediaMarkt idag eftersom nya FIFA släpps. Tydligen hade många andra tänkt samma sak, nu står vi utanför och väntar på att det ska öppna, och här är över hundra andra killar :) folk verkar ha samåkt från andra städer, tagit ledigt från jobbet, sjukanmält sig i veckor! Sjukt vilket tryck det är, som en rockkonsert :)

Pepparkaka

Jag förstår inte riktigt fazer, som startat tillverkningen av sin Dumle med pepparkaksmak. Vi fick lite smakprov på jobbet idag och den smakar verkligen... ja, pepparkaka. En bra ide till jul om du blir sugen på pepparkakor - ät en pepparkaka istället! Jag blev nästan ledsen av att äta juldumlen... Vad ska det här tjäna till? :( Hihi

Mjukis maan

Jessica och jag var på väg till stan idag och plötsligt reagerade hon på att jag hade mjukisbyxor på mig. Tidigare under dagen hade vi nämligen diskuterat kläder och jag sa att jag skulle ha mjukisstilen idag för att det var min lediga dag. Inte för att jag behöver någons godkännande - men hon "godkände" det ändå :)

Men nu hade hon hastigt och lustigt ändrat sig lagom tills vi precis skulle parkera utanför banken :) "Alltså, folk klär upp sig för att gå på banken", resonerade hon och övertalade mig med sin kvinnliga envishet att åka hem och byta. Jessica satt kvar i bilen medan jag gick för att byta om, så jag tänkte, nu jäklar ska jag klä upp mig så jäkla överdrivet jag bara kan: rakade mig, kammade mig, tog varsamt på mig mina svartaste byxor. Finskjortan som jag inte använt sedan en viktig jobbintervju förra året strök jag också omsorgsfullt och jag tänkte ta på mig kostymen också men den ligger tyvärr kvar hemma hos mamma sedan morfars åttioårskalas.

Sen när jag kom ut till Jessica i bilen igen tjugo minuter senare kollade hon på mig som att jag var skvatt galen men jag stod på mig och förklarade ironiskt att jag "självklart måste vara riktigt stilig när jag går in på banken". "Man kan ju inte växla pengar och se ut som en dagdrivare", fortsatte jag och övervägde att ta sarkasmen till en helt ny nivå när jag på stan konstaterade att jag borde tagit mina kostymbyxor istället och att jag nog måste hem och byta igen :) Efter tio minuters resonerande övergav jag ändå de planerna och gick in på banken och gjorde mitt 45 sekunder långa ärende :) Då ångrade hon sig nog att hon tjabbat om mina mjukis :D Så mogna är vi här hemma! :)

Ett helt vanigt kalas

Old chief

Igår sprang jag på en chef jag hade på Guldfågeln, han var alltid väldigt stressad och det i kombination med ikonisk öländsk kaxighet gjorde det väldigt svårt att veta om han var nöjd med ens arbete. Men efter några år hade jag blivit bland de bästa och snabbaste i alla moment och sen när jag hade sagt upp mig skröt jag lite om mina skills i packrummet. Jag var överlägsen på att packa tvåkiloslådor, men chefen kaxade upp sig och sa att det allt var han som var bäst. Det slutade med en vadslagning; han sa att om han vann i en gammal hederlig packningstävling skulle jag få spendera min sista månad på "urbenan". Det är det allra långtråkigaste momentet, man står vid ett band och klipper bort ben från lårbitar, och jag kan garantera att man är så trött på det redan efter fem minuter att man nästan dör. Om jag vann, däremot, skulle jag få välja mitt eget schema sista månaden, vilket är något jag inte tror någon någonsin hade fått göra. Tävlingen blev således nervkittlande, jag visste att om jag vek ett enda hörn fel och skulle bli tvungen att göra om en låda så skulle jag tappa för mycket tid... Men när tävlingen startade var jag säkerheten själv och vann med hästlängder. Jag var tjugo bast, och kaxigast i länet, och sista tiden på jobbet stod jag bara och övervakade påsmaskinen och rörde knappt en enda kyckling! Alla var gruvligt avundsjuka och, som jag vill komma ihåg det, imponerade, men förmodligen bara bittra :)

Hursomhelst, jag träffade jag honom efter gymmet igår och det visade sig att han varit till stor, stor hjälp i mitt arbetsliv efter det. Jag har ju angett Guldfågeln AB i mitt CV och utan att tänka på det har jag alltid haft honom som referens, och nu berättade han om flera företag som hade ringt och frågat om mig, och att han hade sagt väldigt bra saker, det gjorde mig väldigt stolt, nästan lite rörd faktiskt :) Så han visste precis vart jag jobbat och sådär. En riktigt bra start på helgen.

Vad är klockan?

Jag skruvade fram mitt armbandsur fem minuter häromdagen & det visade sig vara något av det smartaste jag gjort. Som en helt ny människa glider jag nuförtiden in på jobbet i godan tid, missar inga bra tv-program och hämtar Nalle i tid på dagis. Dundersuccé :)!

Det här är andra försöket kan jag berätta, förresten... förra gången jag tänkte vara smart och skruva fram klockan var för ett par år sedan. Jag skulle på ett morgonmöte och ställde fram min mobilklocka trettio minuter, för då är jag ju bergsäker, resonerade jag. Så jag litade ju fullständigt på klockan när jag vaknade och stressade inte iväg direkt för jag visste ju att jag skulle komma i god tid... Men den luriga mobiltelefonen hade synkroniserats med någon satellit under natten - tydligen gör iphones det för att alltid visa rätt tid - så när jag kom fram, hur nöjd som helst, till jobbet, var mötet redan slut. Gissa om jag ville slänga mobilen i väggen! :)

Duktig hund!

Vår hund är så himla duktig! Idag hade byggfirman som jobbar med vårt hus råkat välta "förbjudet att rasta hundar"-skylten så att den hade hamnat upp- och ner. Ändå visste han på något sätt instinktivt vilket förtryck den här skylten betydde för honom - så han pinkade ner den tills den nästan kunde flyta iväg. Gissa om han var stolt efter det! Fri att pinka var han vill! Duktig hund! :)

Chilli powder

Jag hade tinat upp en kyckling jag hade i frysen, men Jessica var mer sugen på potatis och köttfärsbiffar. Det här resulterade i att jag verkligen fick visa min simultankapacitet när jag både lagade köttfärsbiffar med potatis och en asiatisk kokosdoftande kycklinggryta med kål och bambuskott. Dessutom gjorde jag två olika uppsättningar av brunsås, eftersom Jessica helst vill ha pulverbrunsås och jag tycker min egen är den bästa som finns! För att tänja på gränserna nu när burken med sambal olek var slut så brassade jag på med den illröda hemmagjorda kryddan vi fick av en vän i Sri Lanka, det borde ha varit en dödskallesymbol på den visade det sig!
Nu ska den stå och gotta sig i kylen under natten, är riktigt nervös om den ska bränna bort mina läppar fullständigt imorgon... Jag kommer ha tredje gradens brännskador och bara kunna äta mat med sugrör ett bra tag framöver, jag blev nästan dålig i magen bara av att lukta på den :) Wish me luck!

Ett skrik från skogen

Det hördes ett vrål från skogen ikväll. Ett glädjevrål var det och det kom från mig. Jag hade suttit hemma och följt IFK Göteborg-Kalmar FF genom internet, men när Kalmar tappat sin ledning och matchen gick till förlängning kunde jag inte sitta still längre! Nalle tyckte inte mindre om min ide att gå ut bara för att han var ett svepskäl, och jag hade lurarna på med P4 så att jag skulle kunna fortsätta följa dramatiken på Gamla Ullevi.

Mellan en vedervärdig countrylåt och Sveriges radios hyllningsinslag om Sveriges radio fick så till slut sporten en minut. Kalmar anföll på kanten, det gick snabbt. Snett inåt bakåt, Erik Israelsson, mål! Jag kunde inte behärska mig utan vrålade rakt ut! En späd tant som gick några hundra meter bakom mig på den mörka cykelvägen mellan Lindö och Funkabo stannade upp och funderade på att vända och ta en annan väg runt mig, men jag gestikulerade välmenande och hon började stappla framåt igen. Sen när vi gick hemåt gjorde Göteborg mål igen och jag kände mig åter så svag att Nalle nästan fick släpa mig upp för trapporna... Snart fick även grannarna höra mitt tjohoande när Tobias Carlsson nickade in vårt segermål! Nu är jag trött efter en känslomässig berg- och dalbana som nästan resulterade i ett eller tre nervsammanbrott :) Chipp!

In the future when all is well

Min mobiltelefon är så död att den bara startar med hjärt- och lungräddning. Jag har en iphone 3, - och jag brukar vara väldigt vänligt inställd till apple-produkter, men en pryl som kostade säkert fem tusen kronor borde väl åtminstone ha kvar sina mest grundläggande funktioner efter ett och ett halvt år? :) Envis som jag är, tänker jag inte köpa iphone 4 i sitt slutskede, när jag vet att den betydligt bättre uppföljaren kommer vilken dag som helst :). Så tills vidare får jag hålla tillgodo med det här vraket till mobiltelefon. Sen tycker jag att killen i mobiltelefonbutiken var väldigt rolig när han fick frågan vilken mobiltelefon han skulle rekommendera och han svarade "vad ska du ha den till?" Eh.

Jag är nog precis på gränsen till den generationen som tycker att mobiltelefonin har urartat. Alla som är äldre än mig verkar tycka att det är vansinne att ha mp3-spelare, kamera, tv, spel, photoshop, busstidtabeller, aftonbladet sport, blogg, svenska spel, tändare och gräsklippare i sin mobiltelefon. Jag tycker BARA att det är riktigt gutt. Jag hoppas att det urartar fullständigt.

- Tänk en vanlig dag i framtiden: man vaknar av väckarklockan på sin mobiltelefon, går upp och rostar ett gott lantbröd i sin mobiltelefon. Sen rakar man sig lite snabbt med sin mobiltelefon och rollar sig under armarna med deodorantapplikationen på mobiltelefonen och läser tidningen i mobiltelefonen medan man låter mobiltelefonen köra fram bilen åt en. Sen jobbar man hela dagen med mobiltelefonen och kommer hem, öppnar en kall öl med sin mobiltelefonölöppnare, kollar på en 3D-film i mobiltelefondisplayen och sen låter man mobiltelefonen gå ut sista rundan med hunden innan man somnar. Hur kan nån inte gilla framtiden?

Bilprovningen

Imorse när jag skulle på ombesiktning på Bilprovningen var det lång, lång kö. En lapp uppsatt på dörren indikerade att det skulle ta väldigt lång tid innan jag skulle få min Mitsubishi besiktigad. Och den hypernervösa gubben framför mig i kön till anmälningsautomaten gjorde inget för att dämpa den frustration jag kände över att jag nu skulle få spendera hela förmiddagen på denna statliga anläggning. Han tog sån evinnerlig tid på sig att trycka på dataskärmen att jag seriöst funderade på att gå ut och lägga mig att sova i bilen, för varje knapptryck fick han tänka tjugo sekunder. Hela tiden glömde han bort att han skulle trycka på skärmen och började leta efter ett tangentbord - och till viss del hade han väl rätt för det borde verkligen ha funnits ett tangentbord så rysligt okalibrerad som den skärmen var. Tryckte man på en bokstav på skärmen så blev det en helt annan, och det underlättade definitivt inte för den här 70+gubben. När han hade försökt i fem minuter att skriva sitt registreringsnummer gick jag in och medlade mellan honom och datorn och det hela var över på ett kick. Han var nöjd, jag var nöjdare - men nöjdast var nog... tja, ingen var väl egentligen nöjdast, det var en väldigt obekväm situation och någon bilprovning blev det ändå inte eftersom kön sen visade sig vara tre hundra år ungefär. Nytt försök imorgon!

Lunchlådan

Jag ska berätta hur morgondagens lunchlåda ser ut för mig. Det började i förrgår med att Jessica och vår vän Tobias hade ätit kinamat och när jag kom hem fanns det tre små rätter över till mig. Jag åt lite men sen när jag skulle göra en lunchlåda av det som blivit över kom jag på att riset var slut. Jag avfärdade det då som ett morgondagens problem.

Igår lagade jag kycklingfilé med ris och bearnaissås. Kvar blev, förutom det som gick till Jessicas lunchlåda, bara en kycklingfilé. Jag tryckte ner den i samma box som jag lagt kinamaten. "det funkar", tänkte jag.

Idag kom vi sent på att vi skulle äta hemlagat så runt sju satte jag igång att stuva makaroner och steka falukorv. Eftersom Jessica först ville ha resterna med sig till sitt nya jobb imorgon stekte jag upp köttbullar åt mig som komplement. Men sen ändrade hon sig och ville inte göra någon matlåda :)

Så nu har jag en knökfull lunchlåda som väntar på mig när jag vaknar imorgon. Asiatisk biffgryta med bambuskott, friterat fläsk, currykyckling, en kycklingfilé, bearnaissås, stuvade makaroner, välstekt falukorv och köttbullar. Lät gott, va? :) Mums!

Sunny Beach - the movie

För några veckor sedan kom vi hem från Bulgarien efter en veckas solande, badande och festande. En del var mer slitna än andra, helt klart, och många av pinsamheterna fångades på film. Därför har jag nu klippt ihop ett best of-klipp... jag ville hålla det kort, men det var så jäkla mycket material att det blev nästan en halvtimme ändå! :) Tack vare underbart underhållande vänner; presenterar jag här årets bästa feel good-film.

Kbh

I helgen har jag varit i Köpenhamn med jobbet, och förutom härlig firmafest på Tivoli och krogrundor, hann jag och min vän Sverker att bli nästan rånade och nästan nerslagna i slummkvarteren. En till synes skvatt galen kille av Mellanöstern-utseende kom fram till oss på den mörkaste av gator och frågade om vi hade cigg och mobiltelefoner. När vi ignorerade honom sprang han ikapp oss och började sparka som besatt i luften framför Sverker, och medan vi stod och funderade på vilken färg det kan ha varit på hans amfetamintabletter, lyckades han sno åt sig Sverkers plånbok. Men Sverker är en kampsportare med kvick reaktionsförmåga och lyckades sno tillbaka den i ett svep. Sen gick vi därifrån, men snart träffade vi på den här killen och hans gäng igen. Den gången gick vi bara förbi medan de var i bråk med några andra och plötsligt kom en glasflaska susande förbi mitt öra, riktigt nära. Så återigen fick vi lägga benen på ryggen! Vilket galet land, tänkte vi, beställde vars en avskyvärd kebab och gick hem. Tacka vet jag Kalmar :)