Nalle förstör mammas potatisland :)

ICA

ICA-butiken jag jobbar på, ICA Supermarket i Lindsdal, fick häromdagen ICAs stora hederspris som delas ut till landets bästa ICA-butik. Tänk så löjligt många ICA-butiker det finns, fem bara i kommunen här och lika många i varje mellanstor svensk stad, i storstäderna finns det hundratals och varje liten landsbygdshåla från södra Skåne till norra Lappland har en liten butik. Av alla de butikerna fick chefen ta emot ett läckert pris i tisdags och alla på jobbet blev strålande glada - men ärligt talat är ingen förvånad. Vi har en härlig butik, sköna kunder av alla sorter och det är riktigt roligt att komma till jobbet varje dag, hur skulle vi inte vinna liksom? :)

Det är något speciellt med ICA, det ska sägas. Jag blir seriöst hängig av att gå in på Coop eller Netto och se den folkskygga personalen där som verkar lida varje minut, om man nu ens ser någon som jobbar.

På förra ICA-butiken jag var på i två år, Maxi i Oskarshamn, var det också otroligt mycket glädje i varje fas. Trots att jag pendlade två timmar varje dag och således faktiskt skulle tjänat mer på att vara sjuk med 80% än att jobba, var det alltid roligt att jobba. Så härliga människor där uppe, jag saknar dem också, och hoppas att alla där läste insändaren på mittuppslaget i Östran/Nyheterna som jag skrev till deras ära när jag slutade :) Menade vartenda ord! Här är en länk till den förresten :)

Nya lakan

Det finns nästan inga dofter som är så njutbara som doften av nya påslakan. Jag gillar verkligen doften av årets första gräsklippning, lukten av nyfallet regn och känslan av att sätta näsan i en helt ny bil också, men det här är något utöver det vanliga. Jag gillar det faktiskt så mycket att jag allvarligt överväger att låta använda reservlakanen bara för att låta de nya behålla sin fabriksdoft. Jag ska försöka tala med tvättmedelsföretagen och se om de möjligtvis kan ta fram ett tvättmedel som luktar såhär. Eller en parfym?

Elefanttavlan

Den här tjusiga stora tavlan med elefanter i solnedgången köpte vi i Sri Lanka. Det har dröjt ett par månader att få upp den, mest på grund av lathet. Den hade en produktionstid på ungefär två månader och är utsmyckad med äkta silver, ändå kostade den inte mycket mer än en IKEA-tavla, sån är prisnivån därnere. Ramaffären ville ha 1500 ett fyrsiffrigt belopp för att sätta upp den, det tyckte vi var sämst så vi köpte några plankor och gjorde det själva för 49 kronor :) Riktigt läcker blev den iallafall!

Gyrossoppa

Oh, jag var och köpte en gyrostallrik på stan tidigare ikväll. Jessica skulle på onsdagspartaj och jag tänkte jag förtjänade en smaskig måltid när jag skulle vara ensam hemma. Jag valde kebabhak med omsorg, trodde jag, jag gled förväntansfull in på Citygrillen.

Medan jag stod och väntade på att få beställa hann jag uppfatta att tjejen som gjorde maten förmodligen var nyanställt, praktikant eller sommarjobbare. På Citygrillen byter man nämligen anställda från varje gång man är där, det blir lite av ett lotteri. Oftast kan det vara bra eftersom oerfarna gatukökare tenderar att ösa på grymt mycket kött och göra alldeles för stora portioner. Men idag drog jag en nitlott, det märkte jag redan i pommes-stadiet, hon stressade igenom fritösen och snålade så in i Norden med gyrosen. Men när hon själv insåg att tallriken såg för jäkla futtig ut kom hon på en snilleblixt; att överkompensera med kebabsås. Hon hällde och hällde och hällde och när såsburken var tom sprang hon ut och hämtade en ny - och fortsatte att hälla. Jag grät inombords för varje såsdroppe, och när jag slutligen fick tallriken var det som en soppa, jag fick gräva ner halva armen i sörjan för att hitta pommesen och köttet.

På kvällen kom Jessica hem och jag hade varit hos Broberg och spelat FIFA så jag lovade att jag skulle köpa hem en tallrik åt henne med, och åkte nu istället till Zappas vid stationen. Gissa om jag blev avundsjuk när den skicklige kebabkillen trollade fram den perfekta tallriken!

Hos frissören kan man ibland få en praktikant som klipper en, och då får man det lite billigare. Jag tycker det är dags att det blir likadant på kebabrestaurangerna! Gyros är minst lika viktigt som hår :)

Ursäkta min hybris

Jag fick något slags hybris häromdagen när jag såg min småfina bloggstatistik och tryckte på "vill du tjäna pengar på din blogg"-länken. Först nu när jag gått och tänkt på det har jag kommit fram till hur löjligt det är, haha, dessutom hade jag hela sidan full med sjukt fula annonser, nä - så kan vi inte ha det... Jag vet inte vad jag ska skylla på, bara ren och skär hybris från min sida, hoppas ingen tog illa upp :)

Hittade en vilsen liten hund

Jag tog med mig Nalle på en liten runda när jag kom hem från jobbet idag, som jag oftast gör, men den här promenaden blev inte som de brukar. För när Nalle stod och kissade som bäst kom en liten hund trippandes längs vägen, men utan vare sig husse eller matte. Först blev jag inspirerad och tänkte att, kanske kan vi lära Nalle också att gå ut och rasta sig själv ibland när vi inte orkar, men sen förstod jag att det var något som inte stod helt rätt till.

Hunden haltade på vartenda ben, han blev tokig och skällde ut mig när jag försökte få honom att förstå att jag ville hjälpa honom hem. Nalle tog mitt parti och gick emellan, "ingen ska skälla på min husse" gnällde han, men den här Jack Russell-hanen gnabbade tillbaka och det blev ett himla liv på dem båda. Själv tog jag fram telefonen och ringde polisen, för det kan ju ligga i polisens intresse att det inte springer omkring en frustande arg skadad hund längs vägarna i Kalmar. Trodde jag, alltså. Så var det inte riktigt. Poliserna kopplade mig fram och tillbaka tills slutligen någon hade vänligheten att nonchalant anteckna problemet på sin dator. Men de kunde inte skicka någon att hämta honom, för de hade inga lediga poliser ute. Istället rekommenderade han mig att stanna ute i regnet med den här främmande tokhunden och se om någon ägare kom och letade efter den, och orkade jag inte det så var det inte hela världen, det var ju inte mitt problem. Sedan lade han kvickt på luren och kvar stod jag med den vansinniga hunden på fotbollsplanen utanför vårt hus utan att ha fått något som helst löfte om att någonting skulle hända, snarare tvärtom - att han garanterade att polisen fullständigt sket i vilket.

Efter en halvtimme tröttnade jag på 1) knäpp hund 2) ösregn och ringde Jennie som har koll på hundarna i området. Hon kom ut och eftersom hennes egen hund nyligen blev biten blodig av nämnde hund, pekade hon rätt snabbt ut att den tillhörde veterinären som bor på vägen som korsar vår, vi vallade tillsammans med Nalle dit hunden och när vi kom till veterinärens hus ställde han sig och skällde allt vad han kunde varpå veterinären kommer ut och skyller på sina barnbarn som glömt stänga ytterdörren.

Någon som tror att polisen hörde av sig sen och frågade hur det gick? Haha, nä du. Inte ett ljud. Vad de vet så springer det väl fortfarande runt en skvatt galen människohatande hund mellan dagiset och förskolan i Getingen, men de har väl större problem förstås. Som att munkarna är slut på Ekelunds. Då blir det utryckning!

Nettos köttfärs

Tidigare i veckan var jag inne på Netto som hade kanonpris på storpack-köttfärs, senare skulle jag förstå varför. Jag reagerade tidigt på både det udda ursprungslandet och på det groteskt långa hållbarhetsdatumet. Färsen var redan grå och dassig, men jag tänkte att om jag äter upp det dan därpå så är man väl iallafall säker.

Dagarna gick och köttfärsen glömdes bort litegranna, men ett par dagar innan det tio dagar långa utgångsdatumet tänkte jag att nu är det dags - jag gav inte upp hoppet. Så jag köpte på mig riktigt smarriga grejer till en läcker köttfärssås; fina lökar, champinjoner, sambal olek, grädde, tomater, färsk oregano och sånt där, jag var fast besluten om att rädda den här färsen innan den gick ut.

När jag öppnade paketet fick jag inte någon chock, eftersom jag redan hade ställt in mig på att det skulle lukta unket, och obotlig optimist som jag är körde jag igång med storkoket. Köttet, som nu såg mer ut som havregryn än som färs i konsistensen, slutade lukta illa efter att jag haft i tillräckligt mycket peppar, och efter att övriga indigrienser tillkommit såg det faktiskt inte helt oätligt ut. - Men det var det, och det gjorde ont i hela själen när jag var tvungen att slänga två kilo köttfärssås i papperskorgen, men jag hade inget val. Som att tugga på gammalt blött papper ungefär, och då hjälper det inte att man har kompletterat köttfärssåsen med ICAs bästa varor. Så nu har jag lovat mig själv att aldrig ens titta i Nettos reklamutskick vi får varje vecka, det får helt enkelt vara nog! :)

Att undvika viktig information

Det är en konst att lyckas undvika information såsom fotbollsresultat. Jag har gnällt tidigare på att jag tvingas jobba under fotbollsmatcher och istället siktat på att se reprisen när jag kommer hem. Idag stod jag och pratade ekologiska varor med en liten trevlig dam - förmodligen den människa i världen jag trodde jag minst av alla skulle höra fotbollsresultat ifrån. Men mellan ekologiska bananer och organiskt pulverkaffe lyckades hon smita in att Kalmar FF vann idag. Som en rak höger, jag bröt ihop inombords men fick fram, genom ett högst krystat butiksleende att, "vänligen berätta inget vidare, jag ser fram mot att se matchen när jag går av mitt skift". När hon bett om ursäkt för att ha avslöjat sig, och innan hon hurtigt lallade vidare i butiken, log hon och sa någonting om att jag skulle bli väldigt lycklig av att se matchen när jag kom hem.

Jag kan ju inte strypa våra kunder bara för att de av vänlighet berättar hur det går för vårt allsvenska lag så jag fick kämpa på under kvällen för att undvika själva resultatet. Det gick inte det heller. Snart kom det nämligen in en rödklädd farbror som berättade att han varit på fotboll inne i stan. Ungefär i samma andetag som jag bad honom att inte avslöja resultatet så avslöjade han inte bara resultatet utan även vilka som nätat, vilka som fått varningar och vilka fantastiska frilägen vi fått men missat samt publiksiffran. Det kändes precis som att jag sett matchen själv. Så när jag kom hem blev det faktiskt ingen repris ändå, för Jessica hade paxat teven för att se melodifestivalen. Jag tror vi får byta otursdag till lördagen den 14e istället... :)

En blöt hund är också en hund

Ikväll har jag duschat Nalle Puhsson. Det är det absolut värsta han vet - han gör precis vad som helst för att slippa undan. Men nu var han så skitig av lera, kvistar, kroppsvätskor och andra hundars saliv att det var ofrånkomligt. I vanlig ordning försökte jag först att locka honom med diverse godsaker, men han ratade förstås både leverpastej och hundkex när han såg att jag hade förberett badrummet. I enlighet med plan b sprang jag istället runt och jagade honom tills det att jag hade lyckats fösa in honom i duschen, han är ett av de mest envisa fyrfotadjur man kan tänka sig - så det tog en god stund. Tjugo minuter senare hade jag en lurvig krabat som sprang omkring som en levande vattenspridare. Det lustiga med Nalle är att han är världens sötaste vanligtvis men när han är blöt ser han ut som en gammal sliten gnagare från underjorden... men fortfarande vansinnigt söt :)

Mördardockor

Eftersom vår kabel-tv varit ur funktion några veckor satt Jessica och jag och zappade mellan SVT1, SVT2, TV4 och TV6 ikväll igen. Det ger verkligen ett skralt utbud av program men vi lyckades tajma in en skräckfilm som började strax efter midnatt - som faktiskt verkade bra. Eller alltså, den verkade läskig, vi såg bara första timmen, se'n tyckte Jessica att hon ville sova. När hon frågade om jag skulle våga se klart den ensam, ljög jag och sa att självklart skulle jag våga det! Eller, det hade jag ju klarat av, men jag var inte sugen på det, i alla fall. Nu har både Jessica och Nalle somnat här bredvid mig men jag ligger och tänker på den läskiga mördardockan från filmen... Ligger den under sängen? :) Nalle vakthund håller mig nog trygg här ikväll. Tur det, för jag hatar dockor som går omkring och brutalt mördar folk.

Vi var värre

Ibland publicerar jag lite youtubeklipp som jag gjort från fester och sånt. Och så plötsligt fick jag ett sentimentalt infall och började lägga in gamla videoband på datorn, från klassfester och skolresor, jag tänkte kanske jag kunde göra något roligt av det och publicera. Men jag hade helt glömt bort hur pinsamma vi var... Den här festen jag redigerade igår, en Rockneby-fest från 2002, den tog mig tillbaka i tiden på något sätt. När filmen spelades in för snart tio år sedan var det i startgroparna för oss, själv hade jag inte börjat dricka än och några upplevde sin första fylla framför den här kameran kanske just den här kvällen och man kan konstatera att toleransnivån var väldigt låg. Uttrycket "full på en öl" kunde mycket väl ha myntats här. Det här klippet är vansinnigt roligt, men ingenting jag kommer visa här, det är helt enkelt för pinsamt. Tyvärr :)