Kan en vettig människa göra vidriga saker och sen bli vettig igen?

Det här med brott och straff är fascinerande. Ska verkligen allting kunna förlåtas och sonas?

I Aftonbladet idag står det om styvpappan som torterade ihjäl tioåriga Bobby i Nässjö tillsammans med sin sambo. De hade torterat hennes son med elchockar, misshandlat honom och tvingat honom sova ute mitt i vintern. När han till slut dog sänkte de honom invirad i tunga kedjor i en småländsk insjö. Nu, sex år senare, är båda föräldrarna friskrivna från fängelse, och får skyddade identiteter. I de flesta länder hade de fått ruttna i fängelse, men i Sverige får de standardiserad förkortning av fängelsetid, villkorlig frigivning med statligt beskydd, och möjligheten att skaffa fler barn (vilket äcklar mig mest av allt). Styvfadern hade tidigare blivit fälld och dömd för "våldtäkt med sadistiska inslag", ett brott han hade "sonat" genom att sitta av sin tid i fängelset för. Men med facit i hand, efter att han sedan sadistiskt mördat ett litet barn, är det verkligen så jävla bra att man bara sitter av sin tid och sen har tillgång till samhället igen? Om man vet att en person är dum i hela huvudet, som man så uppenbart är om man mördar ett barn eller våldtar en annan människa, hur fan kan den människan få tillbaka sina privilegier och gå bland dig och mig som en fri man? Är det någon som tror att han kom ut ur fängelset som en sund, vettig man efter sex år? Han dömdes förresten inte ens för mord, det var väl "vållande till annans död" och "grov misshandel" och sen nåt för mened sedan han och hans fru ljugit om att Bobby försvunnit på semester i Göteborg. Vad är det frågan om?!

Ett annat exempel, sex eller sju ungdomar står och jävlas med 61-årige Carl-Erics bundna hund medan han är inne och handlar mat i Göteborg för något år sedan. Carl-Eric minns inte vad som hände sedan, men när han vaknar upp ur sin koma två månader senare med halvt fungerande hjärna, ett öga mindre och alla fysiska problem man kan tänka sig, får han höra att ungdomarna hade sparkat honom fördärvad när han redan var utslagen och sedan dumpat honom i en fontän. I självförsvar, hävdade killarna själva, så jävla korkat att det köpte dock inte domstolen - som ändå bara gav två av ungdomarna något straff överhuvudtaget, och det var bara nåt larvigt vård-straff. Kan de här ungdomarna egentligen vara fina, trevliga killar? Jag undrar på allvar om någon kan tro det, kommentera gärna isåfall, kan normala människor göra så fruktansvärda saker? I Mariannelund bjöds en ung kvinna in till en fest, men där var ingen fest - där var åtta män mellan tjugo och fyrtio som höll fast henne och våldtog henne på alla sätt en människa kan bli våldtagen på. Hon orkade som tur var anmäla, tvärtemot vad de flesta skulle ha gjort, innan hon fick sättas i rullstol och bli inlagd för de såväl psykiska problem traumat fört med sig. Det är ju inte på något sätt en överdrift att säga att hennes liv för alltid är förstört. Nästan alla killarna fick "relativt" långa straff, de får väl sitta i fängelse motsvarande en gymnasietid i snitt när man dragit av den standardiserade fängelsetidsförkortningen, och utvisning i tjugofem år. Men jämför man afganistansk standard med svensk fängelsestandard, det vetefan om de inte tycker att det är lite värt det? Hur någon alls kunde bli frikänd från det här hemska brottet övergår förresten mitt förstånd.

I veckan var sångaren Chris Brown i Stockholm och uppträdde i Globen framför 8700 människor. Brown är väl egentligen mest känd för att han spöade upp sin flickvän, sångerskan Rihanna, om jag fattat det rätt. I domen mot honom stod det att han vid ett tillfälle i hans bil hade blivit arg då hon konfronterat honom med hans otrohet, och då dunkat hennes ansikte i fönstret, upprepade gånger slagit henne i ansiktet och fortsatt slå henne blodig medan han körde bilen och hotat med att döda henne när de kom hem. Chris Brown satt av sitt straff, det blev säkert inte så länge eftersom hans checkhäfte förmodligen är viktigare för honom än hans kvinnosyn. I mitt tycke så kan man inte ha en sund kvinnosyn "utom en gång då han slog en kvinna blodig". Det går ju inte ihop, eller? Om någon av er åttatusensjuhundra människor som betalade tusen kronor för att uppmuntra den här killen vill kommentera det så är det helt okej, för jag undrar verkligen. Särskilt nyfiken är jag på de tjejer som var på konserten och hörde kvinnomisshandlaren sjunga extremt degraderande texter om tjejer, nu får ni inte ta illa upp, men har ni ingen hjärna? Det är som att en judisk studentförening skulle gå och lyssna på ett nazistband "för att de gillar rytmen". Kan inte folk börja ta lite eget ansvar? Tänka själva? Sätta ner foten någongång ibland och stå för någonting?