Handikapptoaletten min

Idag blev jag räddad av min handikappinstallation i badrummet :) När jag flyttade in hade en rullstolsbunden man bott här innan och det fanns diverse ramper, larm, handtag och stöd lite överallt. Allt det här avinstallerades och hämtades inom kort – utom ett handtag som sitter vid dörren på insidan av badrummet. Jag har sprungit in i den, fastnat i den, snubblat på den, ramlat över den och slagit tån i den det här senaste året och förbannat den med alla fula ord jag kan. Eller ja, inte alla jag kan, men alla jag säger. Jag kan en del riktigt fula ord som jag väljer att inte använd också :).

Men tidigt, tidigt i morse när jag stod i duschen kom jag att behöva den. När jag tvålade in mig med en väldoftande dubbeldusch råkade jag få lödder i ögonen och började panikartat att fumla efter duschmunstycket som satt på sin vanliga plats. Men jag måttade fel med händerna och slog till den så att den började flyga omkring som en vansinnig, slingrande orm helt utan kontroll i luften och medan jag försökte att i blindo få fast den snubblade mina morgontrötta ben på min bänkdiskmaskin som jag ställt i ett hörn (varför jag ställt en bänkdiskmaskin i ett hörn i mitt duschrum är en helt annan historia förresten). Jag föll handlöst bakåt och var beredd att slå huvudet i golvet – när jag plötsligt bara av ren jäkla tur fick tag i handtaget och lyckades svinga mig upp igen utan att nudda golvet. Är helt plötsligt så jäkla nöjd med mitt handikapputrustade badrum :)