måndag 11 augusti 2008

Så funkar det

Ni känner till hur en hajp funkar, den växelgår mellan upphajp och nerhajp och delar folk i två läger. Första personen som ser en film säger "den var jättebra", då får nästa person skyhöga förväntningar och blir istället besviken, och berättar i sin tur för en tredje person hur skitdålig filmen var, och den tredje personen ser filmen i tron att den ska vara ruskigt dålig, blir positivt överraskad och berättar för en fjärde person hur otroligt bra filmen var, och så börjar det om. Det kan förstås gälla annat än film, men det blir mer komplicerat om det gäller, säg, en hamburgare. Då måste man se till att det är samma person som gjort hamburgaren med samma ingridiensproportioner, för att få en rättvis kedjebedömning. Hursomhelst-

Idag var det min tur att få känna på den misslyckade halvan av en hajp. Jag gick på nya Batman-filmen med Johan och John. Johan sover över hos mig, och har praktiserat som det tredje hjulet, borta i soffan, ett par dar när Jessica varit här. När hon åkte hem nu över natten så kokade Johan och John ihop bioplanerna och jag hängde på, jag var nyfiken på den efter all hajp, har läst bloggar och recensioner som sagt att den är CP-bra. När filmen började, och Johns flicklika fnittrande upphörde, var jag på helspänn, tyckte det skulle bli jättespännande.

Upp som en sol, såg jag inget av, men ner som en pannkaka, däremot, ner som en pannkaka med råge! Batman hade skaffat sig whiskeyröst, skådespelare från första filmen var utbytta mot sämre skådespelare i samma roller, mycket flashiga effekter istället för bakgrundstory och dialoger, folk dör och återuppstår utan förklaring. Dessutom var filmen utdragen till bortåt tre timmar och sen slutade den ändå med en panikavslutning. Hur huvudrollen kunde vara helt osynlig i en film som är långt över två timmar övergår mitt förstånd. Klart alla vill vara med att hylla killen som dog innan premiären, det är klart alla vill visa sympati och sådär, men hey hey hey, här blir det VERKLIGEN ingen Oscarstatyett. Vilken besvikelse!

Nu har jag gjort dig en tjänst om du inte sett den, för nu har du så låga förväntningar att du kommer gilla den. 

3 kommentarer:

Adam sa...

Synd att det blev så för dig...jag hade stora förväntningar jag med...men jag blev positivt överraskad till filmen...

Crille sa...

Okej :) Well, vad kan jag säga. Jag var så besviken att jag nästan dog, jag hade hellre stannat hemma och somnat till ett avsnitt av Våra bästa år typ :)

Jakob sa...

Att en film om seriefigur skulle vara bra faller förstås på sin egen orimlighet.

Kanske, kanske om det fortfarande var slåsskamper med inklippta ouch, paow och crash skulle jag överväga att se den. Men då hade dom minsann varit tvungna att döpa den till Läderlappen också.