På hal is

Ibland händer det att en individ eller en grupp människor förändrar ett uttrycks innebörd genom en specifik händelse. Igår var det ett gäng tjejer från Bulgarien som gav uttrycket "förlorare" en hejdundrande ny innebörd. Närmare bestämt deras landslag i ishockey. Jag bryr mig inte så mycket om hockey, jag ler visserligen lite när HV71 då och då vinner över Färjestad i Elitserien, och jag har deltagit i mången debatt om att internationell hockeyorganisation är pajas-artad, men i grund och botten skiter jag å det fullständigaste i vem som vinner var, vem som spelar här och där och vilka tävlingar som är hur, var och när. Jag brukar tänka att, hockeysäsongen är ju ändå samtidigt som fotbollssäsongerna håller på som bäst ute i Europa, så jag behöver inte engagera mig i hockey för att hålla mig sysselsatt.

Däremot lockar hockey ofta till skratt. Skadeglädjen är den sanna glädjen, så när tränare får sparken brukar jag le lite åt kvällstidningarnas hånfulla kommentarer. Och när Mats Sundin lite titt som tätt skjuter en puck trettio meter för högt och träffar en tjock kanadensare i nyllet så att hans näsben splittras i femton bitar, då blir smilgroparna också rätt djupa. Men den här storyn kvällstidningarna spred ikväll fick mig nästan att ramla ur stolen:

"Bulgariens målvakt Liubomira Shosheva
hade en minst sagt tung afton. Och 18.35
in på tredje perioden, vid ställning 79–0
till Slovakien, fick hon nog.
Men ersättaren Kamelia Drazheva visade
knappast att hon är värd att få vakta
kassen i framtiden. På matchens
avslutande 85 sekunder hann hon släppa
in tre mål, det första redan efter nio sekunder."