Det finns en sak med julen som är för jäkla dåligt, och det är historien om renen Rudolf med den röda mulen. Det är en traditionell amerikansk saga men skulle lika gärna kunnat vara produkten av svensk mobbingpolitik. Här har vi en helt vanlig kille, men han har en lustig näsa. Därför har han i hela sitt liv blivit isolerad i ett utanförskap då alla hans jämnåriga gjort narr av honom, han har aldrig fått vara med att leka - och då får man tänka sig att han är ett djur, det är liksom det ENDA roliga han har. För renar har inte möjligheten att söka tröst hos Broder Daniel eller stänga in sig i fåniga datorspel. I HELA sitt liv har han lidit, bara för att han har en lustig skinande näsa. En dag kommer tomtefar och ber honom ställa upp och så gör han det, för det är en så'n kille han är - en schysst kille som man kan lita på! Då helt plötsligt blir han populär och så tar sagan slut. Det låter ju puttenuttigt förstås men kom igen! Blev han aldrig mobbad sen mer, eller var det bara ett par glada dagar runt jul och sen återgick allting till det vanliga? Eller blev han bästis med alla de andra renarna sen? Och varför skulle han vilja bli det? De hade ju mobbat honom i hela hans liv, varför skulle han vilja umgås med dem nu bara för att han visade sig vara nyttig? Vad är det för sensmoral i en barnvisa?
- Om han
inte hade haft en skinande näsa, hade han då fortfarande varit utstött? Dött ensam och olycklig och bortglömd? Och alla andra mobbade renar, man får anta att det fanns fler renar som var mobbade, för mobbare mobbar, det är därför det heter mobbare - vad hände med dem? Det var ju bara Rudolf av alla mobbade renar som fick utföra ett julmirakel och bli hjälte för en dag. Och det framgår inte av sången att han fick någon som helst ursäkt heller! Mobbarna slapp helt undan bestraffning, det framstår nästan som att det var Rudolf det var fel på!
Och vart är tomten i allt det här? Om det hade varit en svensk skolklass vi snackat om så hade han varit läraren som först hade ignorerat problemet i fem år och sen i sjätteklass blev pressad av den mobbades föräldrar att göra någonting, och det enda han kan komma på är att ge en stor häftig uppgift där alla andra blir beroende av honom för en dag, och sen så fort han ser pojken skratta och ha kul en enda gång så anser han saken vara utagerad trots att han egentligen vet att problemen sannolikt kommer fortsätta.
Och allt det här får plats i en gullig liten julvisa som alla barnen älskar och tar till sig av i juletider. Det är helt förkastligt - renj*vlar!
Inlägg
