onsdag 19 september 2012

Hundar slaktas där, grisar slaktas här. Vad är skillnaden?

Här kommer en liten utskällning till alla er som gråter er fördärvade när ni ser på nyheterna att hundar slaktas i Asien, men sitter och proppar i er moralvidrig mat från McDonalds för glatta livet på daglig basis. 

Varför bli ni mer upprörda över det, än när grisar och kor slaktas - än mer systematiskt - i resten av världen? Är det för att ni tycker att hundar är mer värda än nötkreatur? För att ni kan relatera till dem? Men i stora delar av världen är det tvärtom. Hundar har inte den husdjurs-status i U-världen som de har här. Jag har sett vilda hundar leva längs vägarna i såna länder; folk sparkar på dem och kastar stenar på dem som om de vore den värsta ohyra. Men visar man en bild i Indien från ett slakteri i Sverige, då reagerar dem likadant som ni reagerar på slakten av hundar. Vad är det som säger att vi har rätt och dom har fel? Vad sägs om att det kanske är dubbelmoral!?

Den amerikanska komikern Denis Leary skojade om att man bara äter de fula djuren. Att man skulle ställa upp alla djur på ett led och bedöma deras öde baserat på hur de ser ut. De söta djuren kommer naturligtvis undan för att de är söta och underhållande, medan han skickar in en ko till slakt med motiveringen "du är inget liv, du är en basebollhandske". Det är ju inte så himla långt från sanningen. 

I forskarnas lista över vilka de tio intelligentaste djurarterna är finns inte hundar eller katter med. Däremot finns flera av de djur som vi äter dagligen, bland annat kor och grisar, med på den listan. De är visserligen av praktiska skäl inte särskilt bra husdjursmaterial, och inte lika vackra som exempelvis min Nalle Puhbjörn, men å andra sidan uppfattar de mycket mer av vad som händer under deras liv. Deras lidande blir större! Bara för att vi inte har någon relation till dem, betyder det att de har mindre rätt att leva? 

I Sverige är det tillåtet med minkfarmar. Det är en industri som inte har någonting alls med mat eller några som helst grundläggande behov att göra. Det klagas visserligen en del på det emellanåt, när någon aktivist kommit över någon filmsekvens och spritt den på nätet och orsakat viss kalabalik. Men den där diskussionen brukar dö ut ganska snabbt, för folk orkar bara gnälla en kort tid - tillräckligt länge för att de ska känna att deras samvete är renat, men inte tillräckligt länge för att någonting ska göras åt saken.

Köttindustrin är så egocentrisk och så våldsam, och alla vet om det. Den blir mer aggressiv för varje dag som går, och majoriteten av oss stöttar den genom att köpa och äta dess produkter. Så vi vill inte kritisera den, eller hur? Men en minimal, illegal köttindustri i en annan kultur på andra sidan jorden kan göra oss så sjukt arga att vi skriver protestlistor och debatterar om det på facebook. Ja, i alla fall under en kortare tid efter att inslaget har sänts på teve. Tillräckligt länge för att vi ska få gott samvete, huh?


VARFÖR SKULLE DETTA VARA BÄTTRE?





Inga kommentarer: