Kalles kaviar

Igår hände någonting man inte tror ska kunna hända. Vi hade parkerat uppe på baronens andraplan och gick in och handlade i frid och fröjd. Men när vi skulle åka hem hade en bil ställt sig bakom bilen, fullt korrekt i enparkeringsruta och en bil hade ställt sig framför bilen, - också helt korrekt i en parkeringsruta. Då undrar man ju lite smart hur det kan vara så att ett modernt parkeringsföretag kan sätta upp en parkeringsplats som gör att det inte går att ta sig ut, jag ringde en jourtelefon och fick tala med en sömnig kille som uppenbarligen hade större problem än att jag var instängd på baronen, hur som helst så fanns det absolut ingenting han kunde eller ville göra åt saken. Arg som ett bi, eller tja, iallafall småsur som en humla, satt jag kvar i bilen tills att en av de andra parkerade bilarna lämnade platsen. Nu har jag skrivit ett lugnt, men ursinnigt, mail till ansvarig.

Jag vet inte vad det är med mig på sistone, jag har börjat skriva ursinnig mail till folk hit och dit, här om dagen var det djursjukhuset som fick min verbala vrede över sig när de inte svarade i jourtelefonen och nu på morgonkvisten så exploderade min nya kaviartub ifrån botten och jag överväger att skriva ett rekordlångt mail till Kalle. Alltså det måste väl vara Kalle, på bilden, man skriver till?