Plånboksmysteriet

Kära bloggläsare. Idag har varit en dag fylld med frustration! Vi var på hundpensionatet tidigt imorse, vi skulle lära känna stället där vår hund ska bo veckorna vi är utomlands, och det verkade trevligt. På vägen hem kom jag på att bensinen nästan var slut igen, men när jag skulle tanka kom jag på att, rackarns! Plånboken är borta. Plånboken som innehåller halva reskassan, den halvan som vi planerat att växla in! Katastrof! Vi körde super-ecodriving hem och jag letade huvudet av mig hemma efter den under tiden som jag hade en hårtork á la Sir Alex Ferguson i hasorna. Jag hittade pappas Preem-kort i jackan som tur var, så jag kunde tanka och åka runt från ställe till ställe som jag varit på sen igår, jag ringde alla jag överhuvudettaget träffat sedan jag sett plånkan senast, frustrationen blev värre och värre och till slut fick jag inse att plånboken är borta, och åkte hem med svansen mellan benen.

Men! När jag gick och letade längs trottoarerna hemma utanför huset, slog det mig att jag varit på vinden som hastigast igår efter jobbet, så jag sprang upp dit - och där låg den och verkligen hånflinade mot mig direkt när jag öppnade dörren. Som att den visste hur jag hade slitit i flera timmar för att hitta den. Som ett barn som lyckats hitta det perfekta gömstället under kurragömma och inte velat komma fram eftersom den tycker den själv är så genialisk.

- Jag menar, om min nötskinn-plånbok är så självbelåten nu, hur blir det då när vi kommer till ett hinduistiskt land? Snacka om att den kommer få hybris. Nåja, idag: Slutet gott allting gott.