Hushållsanarki

Vårt kollektiv håller på att kollapsa. Problemet är att ingen vill köpa nya hushållsgrejer. Alla vet att alla andra tänker “äh, det jämnar ut sig i längden”, men efter tusen incidenter har nu alla istället sluta köpa grejer. Redan i början när vi flyttade in så var det problem. Jag kunde gå och köpa en flaska ketchup och dagen efter, när jag trodde att jag skulle premiäröppna den så var den slut. Mjölk man köpte var alltid tattad på, och så vidare. Nu har det gått ännu längre. Ingen vill vara den som köper tandkräm. Själv tycker jag att eftersom jag stod för diskmedlet, såpan och de senaste tre, informellt gemensamma, dubbelduscharna och även den näst senaste toalettrulleomgången, ska någon annan göra det. Jojje tycker att hans mjölk alltid är slut trots att han aldrig dricker någon, och att han stod för badrumstvålen senast. Going kanske köpte senaste toarullen, och Alen kanske tycker att han stod för, ja whatever, det spelar ingen roll. Som det är nu har vi alla fyra försökt klämma ur det absolut sista ur tre helt tomma tandkrämstuber i badrummet. Imorgon tror jag att vi kommer börja klippa upp tuberna och skrapa upp den allra sista fastkletade krämen från tubens insida.

Hehe, det låter förstås som att vi är sjukt snåla. Så är det inte, jag skulle tvärt om säga att vi alla är mer än både slösaktiga och generösa - bara det att man tröttnar efter trettio gånger man köpt ett mjölkpaket och någon, förmodligen Alen, har svept den till frukost och så står man där som en idiot när man ska ta sin mjölk, som inte längre finns. Jag köpte faktiskt en flaska ketchup idag som jag tänkte använda till matlagning imorgon. Men jag får väl se i stjärnorna om att den är kvar ens i gryningen =)

Ska bli skönt att komma hem och kunna förlita sig på att saker finns igen.