tisdag 1 juli 2008

Stockholm-Kalmar, 6 timmar

När jag åkte bussen hem från Stockholm hade jag förstås samma gamla vanliga jobbiga människor runt omkring mig som jag alltid har när jag ska åka nånstans, min vanliga otur. Tre riktigt feta kvinnor satt i närheten, och bakom mig satt två pojkar med riktig torsåsdialekt och gapskrattade åt South Park på sin bärbara dator. Jag ville egentligen bara köra ner den där datorn i halsen på dom redan innan vi kommit till Nyköping, men jag behöll mitt cool och fokuserade på att psyka ut tjejen med nitton dubbelhakor genom att kötta ner kopiösa mängder godis i min mage. När jag var färdig med godiset insåg jag att jag borde ha sålt min sista godisbit till henne, hon hade lätt betalat tusen spänn för en dumle, haha. Gud, vad lätt det är, att vara efterklok! Efter en liten stund fick jag återigen skratta lite när pojkarnas datorbatteri dog mitt i ett avsnitt, då njöt jag flodvis. Men sen roade dom sig med att sjunga Ultima thule- och Björn Rosenström-låtar och leka Parlamentet resten av resan, så jag antar att dom vann psykkriget, trots allt. Den självmordsbenägna busschaffissen missade att köra in i Mönsterås förresten, det finns inget så roligt som att höra tre gamla gnälliga kärringar
döma ut en gammal utsliten stockholmsbusschaffis på bonn-småländska!

Inga kommentarer: