Karlstad

Suprisade Erik på fredagen, gick på upptäcktsfärd innan det var dags att gömma sig på balkongen en halvtimme. En kastad sko, en skrämd Påse och sex cider senare entrade vi nåt hak där Jimmy, trots en fylla snedare än tornet i Pisa, inte muckade så mycket med motorcykelknuttarna. Istället var det han som hjälpte Kocken från att begå ett misstag med en kubisk varelse, Kocken blev naturligtvis upprörd och ja, vansinnig. Men han fick en ny chans kvällen därpå och då tog han den. Ångesten i karln när han vaknade måste ha varit något utöver det vanliga, vilket hjälpte mig att vakna leendes till morgonbussen på söndagen. Påse och Jakob valde förresten att krydda fredagskvällen lite extra genom att dela på en halv flaska Mintu innan läggdags. Eventuellt var detta upploppet till en timmeslång hyllning av Patrik Ingelsten. Artighetsvisit hos grannen runt fyratiden på morgonen hörde till värmlandssed och sen blev det sömn.

Jag drömde att jag var på pizzeria och blev kompis med min pizza, vilket gjorde det väldigt svårt att äta den. Men ja, det gjorde jag ju ändå, jag var ju hungrig. Men jag tror jag kanske fällde en tår. Men när bakfyllepizzan skulle ner efter turen till systembolaget och ett par ifyllda stryktipsrader, hann jag dock aldrig establera någon relation till min bearnaissåstoppade fläskfilépizza med paprika och kantareller. Sen ägde jag och Påse de andra på stryktipset med full pott på lördagsmatcherna, Påse firade med skumpa och jag hade sett till att komma över lite jägarmästare, hockeyspel och pistolspel på primitivt nintendo, lägga upp kocken på wikipedia, tror att några ville höra naziinspirerad åttiotalspunk, men jag var smidig och bytte till moneybrother varje gång.

Kvällen återgavs för mig till stor del i form av min kamera, som jag redan fördömt eftersom den inte överhuvudettaget kan ta bilder med blixt. I gryningen - runt 12 - smet jag till stan och stationen för att ta swebus hem, tror jag lyckades få Eriks uppmärksamhet på att jag gick, men alla var i rätt djup dvala just då :)