Örebro

Igår var jag på resande fot. SJ sjabblade förstås alltihopa. Och då menar jag inte besvikelsen över att röda mattan uteblev, utan att tågen blev inställda, ersättningsbussarna försenade och anslutningarna missades, jag fann mig själv ståendes på perrongen i Örebro, utan att riktigt ha kopplat hur jag kom dit. Men Sverige är fint, tänkte jag, det kan inte bli fel, så jag gick och tog en sällan så välförtjänt söndagsgrogg på ett otippat fint O'learys och kollade på spansk hawaiifotboll. Sen tänkte jag att när jag ändå satt vägg i vägg med en biograf kunde jag lika gärna göra min gåsjälvpåbio-debut. Det blev mer bokstavligt än jag hade anat, jag var verkligen helt själv i världens största biosalong. Tänkte att jag borde se Arn-filmen, har ju inte lyckats hitta nånstans att ladda ner den, och jag var ju ändå där, så... Jag hade ställt in mig på att se skådespelare av Rederiet-klass och kulisser med Salve-standard, så jag blev jäkligt positivt överraskad. När jag satt och väntade på nattbussen blev jag ofrivilligt ackompanjerad av en alkis som var påstridig om att han inte alls var uteliggare, utan hade både jobb och lägenhet, men gillade att hänga på stationen och samla pantflaskor en söndagsnatt, för motionen och den friska luften, som man - citat- inte får av att ligga hemma på soffan. Jag bjöd honom på en grogg, tyckte att jag gjorde en insats, sen kom Swebus och räddade mig och jag var snart hemma igen.